HUR HISTORIEN BYGGS

Från källor till berättelse

Jag har inte försökt skriva om sagorna.

Jag har försökt sätta ihop dem.

Viking Sagas tar sin utgångspunkt i de nordiska berättelserna och placerar dem i en gemensam kronologi.

När flera sagor berättar om samma människor, platser eller händelser jämförs uppgifterna.

När berättelserna lämnar luckor måste de fyllas med historisk rekonstruktion och dramatisering.

Till detta kommer arkeologin, ortnamnen, runinskrifterna och den forskning som finns kring perioden.

Jag har under många år byggt upp ett stort bibliotek med litteratur om svensk järnålder och vikingatid. Jag har också arbetat med nordiska och utländska forskningsarbeten, runinskriftstolkningar och källmaterial från andra delar av Europa.

Det är särskilt viktigt eftersom Viking Sagas inte utspelar sig inom ett enda modernt land.

Människorna rör sig över det som idag är Sverige, Norge, Danmark, Island, de brittiska öarna, kontinenten och de östra handelsvägarna.

Och sedan tycker jag vi ska ha den här mycket korta principen:

Min metod

Jag samlar källorna.
Jag lägger dem i tid och rum.
Jag jämför berättelserna.
Jag följer människorna mellan sagorna.
Sedan bygger jag berättelsen.

Det är väldigt mycket Viking Sagas i fem rader.

 

LANDSKAPET SOM UTGÅNGSPUNKT

Göta älv och västkusten

Här tycker jag att du ska vara ganska personlig:

Jag har svårt att se Göta älv som bara en linje på en historisk karta.

Jag har levt vid den.

Jag är född på Hisingen. Jag har bott vid Grönån i Skepplanda. Jag har bott med utsikt över älven i Göteborg. Och idag bor jag vid Säveån.

Därför har jag under lång tid gått omkring i det landskap där många av de frågor som intresserar mig utspelar sig.

Det har också påverkat mitt sätt att läsa historien.

När en saga berättar om en älv, en hamn, en skog eller en handelsväg försöker jag inte bara se namnet framför mig.

Jag försöker förstå landskapet.

Hur färdades man?

Var kunde skeppen gå?

Var fanns hamnarna?

Var fanns hindren?

Var låg de naturliga vägarna mellan kust och inland?

Och vilka platser hade därför möjlighet att bli viktiga?

Det passar väldigt bra ihop med hela webbplatsens Kartor – Orter – Handelsvägar – Historisk modell.

 

EN HISTORIA SOM RÖR SIG ÖVER GRÄNSER

Här skulle jag vara lite försiktigare än i din muntliga beskrivning.

Du säger att historien är “stulen”. Det är en viktig del av din personliga drivkraft, men på själva hemsidan skulle jag formulera det som din upplevelse och utgångspunkt, inte som ett etablerat historiskt faktum.

När jag började läsa källorna fick jag en stark känsla av att den västsvenska historien hade hamnat i skymundan.

Samtidigt återkom platserna i de nordiska berättelserna gång på gång.

Göta älv, Ranrike, Gautland, Konghall, Västergötland och de västliga handelsvägarna hör ihop med berättelser från både Norge, Danmark och Sverige.

Det är inte en historia som enkelt kan delas upp efter dagens nationsgränser.

Och kanske är det just därför den är så intressant.

Göta älvs mynning och Bohuslän har under olika perioder hört samman med olika politiska makter. Kungahälla utvecklades som en norsk stad vid Nordre älv, samtidigt som området låg i det gränsland där Norge, Sverige och Danmark möttes. Arkeologin visar dessutom att platsen hade ett äldre landskap av gravfält, bebyggelse och handel före den medeltida staden. 

Det är den världen jag vill undersöka och berätta om.

Det här är starkare än att skriva att Sverige inte vill gräva ut Kungahälla på grund av att det var norskt — för det senare har vi inte belägg för, och det skulle annars bli ett påstående om motiv som vi inte kan styrka.

Däremot är gränslandskapet ett dokumenterat faktum. Bohusläns museum beskriver också Bohuslän som ett landskap som historiskt legat mellan Norge, Danmark och Sverige och flera gånger bytt politisk tillhörighet. 

 

MITT BIBLIOTEK

Den här lilla delen tycker jag faktiskt ska vara med.

Under årtionden har jag samlat böcker, artiklar, kartor och annat material om järnålder, vikingatid och svensk och nordisk historia.

Biblioteket har vuxit tillsammans med projektet.

En del böcker ger historiska uppgifter.

Andra innehåller arkeologiska undersökningar.

Några behandlar ortnamn eller runinskrifter.

Andra hjälper till att förstå den europeiska värld som Norden var en del av.

Allt detta material bildar tillsammans det arbetsbibliotek som ligger bakom Viking Sagas.

Illustration

Här skulle jag använda ett fotografi av ditt faktiska bibliotek.

Det blir mycket mer personligt än en arrangerad bild.

 

VARFÖR JUST VIKING SAGAS?

Jag skulle avsluta sidan med något kort och personligt:

Jag började med en TV-serie.

Sedan kom kartorna.

Sedan gravfälten.

Sedan böckerna.

Sedan sagorna.

Till slut började jag se hur berättelserna hängde ihop.

Viking Sagas är resultatet av den resan.

Illustration

En enkel bild av en väg genom det västsvenska landskapet mot vatten, gärna Göta älv eller Säveån.

Ingen person behöver synas.

Det blir en fin avslutning: från landskapet till sagorna.

 

En sak jag vill dubbelkolla med dig

Du sa “idag är jag 59…57”. Jag vill inte själv välja fel ålder i presentationen. Jag skulle dessutom hellre inte ange ålder alls på webbplatsen om du inte tycker att den tillför något.

Och en annan sak: jag skulle skriva Thor Holvila överallt på sidan, men låta eventuell kortare biografisk text säga ”uppvuxen längs Göta älv” snarare än att rada upp alla bostadsorter. De kan däremot gärna finnas kvar i den längre texten ovan — för just din geografiska koppling är en viktig del av berättelsen.